Eller vad säger man? Den här terminen är dock lite speciell. Jag kommer knappt befinna mig på universitetet, bara det känns annorlunda. Vi har nämligen verksamhetsförlagd utbildning, eller vfu, i princip fram till jul. Det gamla ordet för detta är praktik, om någon mot förmodan inte skulle hänga med på vad jag pratar om. Vi ska äntligen, efter fyra terminer av teori, få komma ut och prova på hur det är att vara yrkesverksam socionom. Min stora farhåga är att allt ska kännas fel. Det vore riiiktigt tråkigt att efter den här terminen inse att nej, det här är inget för mig. Jag tänker att det måste ju ha hänt någon? Jag tror dock verkligen inte att det kommer hända, men u know, man vet aldrig. 

 

Som socionom kan man ju jobba med en uppsjö av olika områden. Det är spännande bara att ta reda på och höra vart alla i klassen har hamnat och vad de kommer få göra, just för att det är så olika. Det fanns ett flertal områden jag var intresserad av, men jag är jättenöjd med min slutgiltiga plats. Särskilt mycket kan jag kanske inte nämna om det, mer än att det är hos en kurator. Under terminens gång kommer vi ha lite reflekterande uppgifter, och jag har preppat mig inför både det och handledningstillfällen genom attinförskaffa den här finfina skrivboken att föra lite dagbok i. Skriva ned lite tankar som kan hjälpa mig på vägen, sådär. 

 

 

Denna kommer jag ha utöver min redan existerande bullet journal, heh. Kanske att det här känns som ett lite småtråkigt inlägg, men viktigt för mig. Det här är en termin som jag är både nervös varvat med rätt så exalterad över, så att göra ett sånt här "inför terminen"- inlägg lättar mina axlar litegranna! Dessutom så tror jag att det kan vara kul att läsa igenom igen när terminen är över, när jag faktiskt vet hur det blev. Nu ska jag återgå till att kurera en riktig sån där världen går under- förkylning som jag åkt på, innan jag blir för mossig i huvudet igen. Hoppas att det finns fler därute som kan känna att resten av 2018 kan bli ganska spännande! Om inte, gör det spännande. ✨✨