Förlovad
Crazy bananas att tänka sig, men ja, vi är förlovade. Det lär väl inte ha undgått någon som läser den här bloggen nu, haha. 24 april gick han ned på knä efter att han under en promenad överraskat med en filt omringad av rosenblad, levande ljus, alkoholfritt bubbel och choklad. Kände att han var lite... inte helt med mig, under promenaden innan. Ni vet, när det går att känna på sig att den andra personen går och tänker på helt andra saker. Så, det var nästan så att jag började bygga upp en irritation över att jag gick och höll en monolog utan att få några svar, haha. Men när jag föreslog "kan vi inte promenera ditåt" och fick till svar, snäsigt men också lite skämtsamt: "kan du inte låta mig bestämma vart vi ska gå för en gångs skull", då kände jag väl på mig att han hade något på gång och följde snällt med. Det blev så himla bra.
Var så himla glad att han lagt ned lite tanke bakom det. Han pratade i efterhand om att han försökt hitta något som passade mig, som passade oss. Utomhus med fin utsikt i solnedgången. Bara vi. Det var nog det som var det bästa, att det var bara vi.
Trodde inte att jag skulle känna mig varken nervös eller överraskad, då jag ändå funderat en del på detta under den senaste tiden. Vi har också pratat lite om giftermål och yada yada. Kanske framförallt sedan flera i vår närhet förlovat sig, gift sig. Men ändå så blev jag så nervös att jag hade lite svårt att tänka när han stod där framför mig med ringen i handen. Lite pirrig i magen, sådär. Kommer knappt ihåg alla fina saker han sa, för att mitt huvud mest kunde tänka "vadhändervadhändervadhänder". Då var det extra skönt att vi bara var vi två där, att få sitta och småprata på den där filten i ett par timmar efteråt, att få smälta det i lugn och ro med varandra som trygg punkt. Vi bestämde oss för att inte berätta för någon förrän dagen därpå.
Morgonen därpå vaknade jag som ett barn på julafton och kände att NU är jag redo att berätta för HELA VÄRLDEN. Ringde runt till familjemedlemmar och besökte mamma och lillasyster. Det kändes som att det togs emot som en härlig nyhet.
Nu har jag hunnit landa lite i det, och dragit ned J. i planeringsträsket. Det blir bra, det här.
Kommentarer
Postat av: Siri
IIIIIIIIHHH BLIR SÅ GLAD AV DETTA!! Ni är så fina <3
Svar:
Tove K
Trackback
